aldstarvisast

torsdag, juli 28, 2005

Stanna ALLTID vid övergångsställen!!!!!!!!!

Känner mig totalt skakig i hela kroppen efter att precis ha bevittnat en bilolycka.
En kille i 35-årsåldern kliver ut på ett övergångsställe utanför mitt jobb efter att
en bil stannat för att släppa över honom.
Jag ser att det kommer en bil i ganska hög fart i nästa fil, men hinner bara skrika "Akta...innan det smäller!
Bilen klipper honom vid höften och han voltar upp på motorhuven, krossar vindrutan innan han flyger 2-3 meter framåt och landar i asfalten.
Knäpptyst i ett par sekunder innan jag, hans kollega (som stått på andra sidan gatan) och föraren till olycksbilen springer fram till honom.
Jag ringer 112 och de ställer lite frågor under tiden som en ambulans skickas.
Efter ca 7-8 minuter kommer ambulansen och ett par minuter senare en akutbil.
Jag känner mig överflödig och frågar om jag behövs mer, men de tackar för hjälpen och jag går in på jobbet.
Efter en liten stund kommer en av våra städare och säger att polisen vill tala med mig, så jag går ner igen.
Jag blir intervjuad om händelseförloppet och får lämna namn och telefonnummer.
Nu sitter jag här och hoppas att det gått bra för killen som blev påkörd, han är ju någons barn och jag vet inte vad jag hade gjort om det var min son som blivit påkörd!

Det är en absolut dödssynd att inte stanna vid ett övergångsställe, och jag hoppas för förarens skull att det går bra, och att han tänker på det nästa gång...
När han får tillbaka körkortet.

10 Comments:

  • At 1:25 em, Blogger Kattis said…

    Herre Gud! jag ryser å fryser (blev helt iskall) - så fruktansvärt!!! Förstår att du går från jobbet å hoppas resten av em går hyfsat. *kram*

     
  • At 3:31 em, Blogger Batbut said…

    gå hem och sätt Dig i soffan, ta en drink eller ett glas vin och mys med Dina nära. Tänk på att chocken oftast kommer efteråt, så Du behöver också lite omsorg.

     
  • At 3:35 em, Blogger Vi på Kantarellen said…

    Ja, hem och "kokonga" dig. Det behöver du nu.

     
  • At 5:20 em, Blogger lillaEgo said…

    En liknande olycka hände här i min "by" för bara några veckor sedan. Den tonårsflickan dog på plats. Tänk vad lite framförhållning och tankeverksamhet hade besparat många människors lidande. Som sagt en människa har oftast många omkring sig som älskar den och som nu sörjer. Även "förövaren" har människor omkring sig som nu också får lida. Finns det inte nog med elände i världen?

     
  • At 6:06 em, Blogger Bloggblad said…

    Sen jag blev mamma, tänker jag också så: Nu ska en mamma (fast pappor bryr sig förstås också) få ett telefonsamtal...
    Så onödigt - och så fort det går att ändra hela livet... *suck* både för sig själv och andra.

     
  • At 8:01 em, Blogger Ilva said…

    Ja det ar hemskt att se olyckor, nar jag var i tonaren sa sag jag min bastis bli pakord o flyga upp hogt i luften som en lealos docka o landa pa ansiktet-de sekunderna var langa som timmar o jag minns annu allt i detalj! Men hon klarade sig ganska bra som tur var. Sa lyd nu Battis o mamslans rad och ta det lugnt o prata om det, tror att det ar viktigt!

     
  • At 10:23 em, Blogger anna said…

    hur mår du då? har du pratat med någon? om inte, gör det genast!

     
  • At 12:45 fm, Blogger Mikusagi said…

    Vad hemskt j-j

     
  • At 10:02 fm, Blogger maruschka said…

    Tack snälla alla mina cyberkompisar, skönt att ha er alla nånstans där ute...
    Jag mår ok efter en natts sömn och ett par glas vin (fel ordning, ett par glas vin och en natts sämn menar jag!) men ska försöka ta reda på hur det gick med killen, jag vet hans förnamn och till vilket företag han var på väg...
    En sak vet jag i alla fall, JAG kommer ALLTID tänka på detta när jag närmar mig ett övergångsställe i fortsättningen!

     
  • At 3:45 em, Blogger The Female Dinousaur said…

    Usch, vad skönt att allt verkade ha gått bra ändå. Otäckt!

     

Skicka en kommentar

<< Home