Talgpippikör...

Daterat: Tisdagen den 29:e mars 2005 kl 08:23
I morse sjöng talgpippin högt och klart tillsammans med alla sina tusen bröder i ett crescendo väl värt en vårmorgon!
Trots att solen valt att sova lite längre så tycker jag att det kändes som MER vår denna morgon än på hela soliga helgen som gått.
Sonen ville först inte öppna sina trötta ögon, men ändrade sig plötsligt och började helt lyriskt beskriva frukosten på dagis, ”plöt me äffelmos, möck och macka”, kan man bli annat än mysigt, förälskat hungrig?
Själv ska jag försöka börja ett nytt hälsosamt liv, precis som i början på varje vecka, för nu är magen helt paj.
Jag fick ett visitkort av lilla tantiluringen i hälsokosten till en kvinna som är kinesiolog och tydligen mycket duktig på att ta reda på vad som fattas deprimerade magar, så henne ska jag ringa och ge mig själv ett besök i födelsedagspresent, det är jag värd!
Så, inget kaffe, mycket vatten och bara grönsaker till lunch idag så kanske jag mår LITE bättre framåt kvällen.
Idag klev en av mina nya vänner in på Helgonet, det känns kul, jag trivs i hennes sällskap...
Ska försöka hinna skriva till Ingrid och Kattis också, mycket jag ska hinna med idag...*ler*
Skönt med vardag igen..

Skrivare, kom underhåll mig!

Daterat: Tisdagen den 22:a mars 2005 kl 16:50
16.41 och huvudet känns som ett getingbo!
Har senaste timmen försökt klura ut hur jag ska lägga upp en skrivare remote på en
XP-burk, och helst sedan få bevis på att det verkligen fungerar...hmmm...
Låter oerhört spännande och upplyftande, eller hur?
Just nu efter tre år hemma med mammaledighet och ofrivillig arbetslöshet (om en arbetslös person heter arbetssökande, vad heter då arbetslöshet -arbetsjagande?) så ska jag ärligen erkänna att jag TYCKER det är spännande, jag lär mig massor med nya underligheter varje dag och är så trött när jag väl kommer hem att jag oftast somnar med sonen redan vid åtta-tiden, märkligt...*s*
Men, jag får väl vara glad så länge jag känner så antar jag, tids nog försvinner väl nyhetens behag tyvärr...
16.46 och snart dags att börja avsluta så man kan kasta sig ut i folkvimlet först i T-banan och sedan på centralen...
Michael Connely ska få underhålla mig idag med sin nya bok...lättläst, lättsmält och lättillgänglig, men som sagt, det är vad mitt getingbo till huvud klarar av att behandla efter en tisdag på teknikavdelningen...
Jag ska drömma om skrivare i natt, spännande va?...*ler*

Bilabstinens...

Daterat: Onsdagen den 16:e mars 2005 kl 08:19

...skrev precis till min vän Catwoman och kände att det var dags för ett dagboksinlägg...
Nu har vi fått tillbaka bilen, jag som var på väg att skrota den, åtminstone tankemässigt!
Jag är sååååå trött på allt tekniskt som inte fungerar (märkligt att man söker en tjänst som datatekniker då, som bäddat för att tröttna på jobbet...*s*) och som sätter käppar i hjulet när man försöker planera...
I drygt en vecka har jag fått småhandla efter jobbet i princip varje dag för att få det där med middagar att gå ihop (märkligt att den planeringen och uppgiften ligger på mig enbart, ska nog demonstrera hemma tror jag...men då blir det väl ingen mat alls istället!) istället för att göra en rejäl lista och sedan åka till Maxi och storhandla...
Men i måndags åkte sambons pappa och hans kompis iväg till U:s Väsby (där bilen så retsamt stod på en tretimmars besöksparkering) och lyckades felsöka den för att ganska snabbt hitta en slang/kabel som går från tändspolen/tändnånting till fördelardosan som helt enkelt var AV!!!
Jaja, varken jag eller sambon har nånsin hävdat att vi kan något om bilar, så det var väl bara att tacka och ta emot hjälpen och sedan hålla en tumme att det var det enda felet...
I vilket fall som helst, på kvällen sedan hämtade sambo och Drutt upp mig vid pendeln och så åkte vi och handlade, trodde aldrig det kunde vara så skönt att åka och handla, få plocka efter listan och inte få ångest för att det blir tungt att bära....
Så detta resulterade i en jättegryta med fläskkött, morötter, lök, purjo, chili och en massa andra märkliga kryddor, så nu funderar jag på att i sant häxmanér låta den stå och puttra på soisen så får var och en förse sig när det passar och så länge den räcker!
Sedan får någon annan laga mat, basta!

Kräks i örat och annnat smått och gott!

Daterat: Torsdagen den 10:e mars 2005 kl 09:10
Drutten är i det närmaste kärnfrisk igen, småhostar lite till husbehov, mest för att bli ”tycktsyndom” när legobilen inte vill sitta ihop tror jag...
I förrgår natt (eller vid 22.30, vilket är natt för mig också nuförtiden...) vaknade jag av att han kräktes bakom mig, stilla och koncentrerat över hela kudden...(läs INTE nu ni som är kräsmagade!)...som när man pressar risgrynsgröt ur en sån där korv från ICA, ni vet?...
Det var bara att bära in drutt och kudde i badrummet, skura kräks ur ena örat och håret, skölja ur örngott och kassera kudde, pussa lite på bebis och bära in i sovrummet igen till ny kudde...
Sonen klagade lite över magont och fick ett plåster (brukar hjälpa mot allt, nästan) och hans mor gick själv på toaletten...
Hann bara dit för att sedan höra sambon komma klampande med sonen i famnen igen, och nästa nedkräkta(?) kudde...
Samma procedur en gång till, men denna gång somnade han utan magont och sov hela natten för att sedan vakna pigg och glad igen...
Sambon fick order (låter kraftigare än det är, jag BAD honom...*s*) att prata med dagispersonalen om att de måste kolla så sonen tuggar maten ordentligt, jag vet att han har en förmåga att kasta i sig om något är gott, och sedan be om mer, vilket resulterar i att magen rasar totalt senare på kvällen...
Denna gång kunde jag klart se att de hade ätit kokt fisk med tärnad potatis och morötter, kunde nästan se kryddningen t o m (oops, glömde varna de kräsmagade, sorry!)...så inte var den direkt tuggad!
Nog om dåliga magar, nu ska jag försöka uppbåda positivitet för att vara glad och smitta hela avdelningen med lycka, kan behövas nu när vi är tre man kort!
Det är KUL att arbeta!!! :=)

...fy f-n för svullna halsar!

Daterat: Tisdagen den 8:e mars 2005 kl 08:49
...gick tidigare från jobbet igår för att hinna till Cityakuten (hoppas dr Carter jobbar;-) innan jag skulle vara hos optikern men tji fick jag...FYRA TIMMARS väntetid för att kolla halsen, och det var bara på DEN avdelningen, vilket skämt!!...så jag knatade ner till Norrlandsgatan och fick komma in till optikern tidigare än bokat, gulle dem, och ringde sedan till min hypokondriska väninna och fick numret (som hon självklart kunde utantill) till vår egen lilla Vårdcentral i Förorten...
Där talade en telefonsvarare om att jag skulle lämna mitt nummer så skulle de ringa upp! Eller hur, tänkte jag, i morgon då eller?...Nope, tio minuter senare ringer ”Camilla, sjuksköterska” upp och undrar hur hon kan hjälpa mig?
Jag vill ju bara att någon med spatelkompetens ska kolla upp min svullna hals så jag frågar helt enkelt efter deras öppettider och det visar sig att jag faktiskt har en möjlighet att hinna dit, så jag lägger i fyrans springväxel och landar i deras reception tio minuter innan stängningsdags...
Lugnt och proffesionellt blir jag både mottagen och undersökt och får veta att jag inte har streptokocker (tack!) men nog dessvärre har blivit attackerad av ett virus som kan hänga kvar mer än fjorton dagar om jag har otur!
Jaja, det är väl bara att bita ihop och gå hem ikväll igen och gurgla med taskig smuggelwhisky och be en bön att det ger sig snart antar jag...
Men nästa gång jag svär över sjukvården i förorten ska jag tänka på mitt (mycket snabba!) besök på Cityakuten inne i stan och istället tycka synd om dem som bor mitt i smeten...jag åker hellre in när andan faller på eller kultursuget sätter in...däremellan stannar jag utanför stan!

...långkalsonger...

Daterat: Onsdagen den 2:a mars 2005 kl 16:09
...när jag var gravid och vägde ca 25 kg mer än i vanliga fall så köpte jag ett par svarta långkalsonger strlk 44 på ICA Maxi för att trots packningen framtill ge mig ut i vintervädret och pulsa...
Dessa kalsonger gömde jag längst ner i byrån efter att sonen fötts och räknade kallt med att aldrig mer behöva använda dem...
Men ack vad jag bedrog mig...
Alla kilon skulle ramla av när man ammade, som löven från ett höstträd hävdade alla med erfarenhet av barnafödande!
Men de lövträden äter inte choklad varje dag och fikar så fort andan faller på som ovannämnda kalsongbärerska gjorde...
Efter tre månaders Viktväktar-ätande hade graviditetskilona faktiskt reducerats avsevärt och glad i hågen slängde jag kalsongerna nere på golvet i ”användernästanaldrig”-garderoben och glömde bort dem...
Så kom snön redan i oktober, promenaderna på kvällarna försvann mer eller mindre, det började bli mysigare att äta lite gott i soffan och om jag ändå får fuska på lördagen så gör det väl inte så mycket att jag börjar redan på fredagen, eller hur?...och det som blev kvar från lördagen skadar väl inte om det äts upp på söndagen?
Jaja, summa sumarum, i januari hade jag gått upp nästan all kilon igen och när köldknäppen nu kom i början av veckan så var det bara att krypa till korset och plocka fram de gigantiska kalsongerna från garderobsgolve tigen...*suck*
Så i måndags satte jag och arbetskamraten igång och ”dietade” tillsammans och ta mig f-n verkar det inte som brallorna redan nu börjar glipa lite i linningen....måste vara några löv som fallit....