På lunchen idag började jag oroa mig för hur jag ska må när sonen åker på semester när han blir stor....men herregud, han är TRE ÅR nu. Är jag sjuk i huvudet?
Det är väl förhoppningsvis några år kvar? *S* Men Du kanske får följa med, när han åker iväg på första kärlekssemestern med flickvännen. Så kan Du marschera runt som en italiensk matrona och bevaka att allt går rätt till *s*
haha, kycklingmamma influensa har jag för tillfället VARJE dag då jag lämnar liten femårig flicka på dagis där hon inte förstår språket... Den lille på 4 år där har den influensan gått över, phu.
Du aaaaaaanar inte hur skönt det är när de flyttat hemifrån...
Hälsar en som grät så fort de försvann bakom kröken när mormor och morfar hämtade dem för en helg...
Efter ett antal trotsiga tonår (jodå, de MÅSTE genom det) hinner man börja längta efter Frihetens Dag. (Men ack, vad jag längtar efter lilla barnbarnet...)
bloggis - Jo, jag försöker intala mig själv att jag ska stoppa undan pengar så man kan göra allt det där man vill när man blir barnfri, men än så länge har jag för mycket "mammahormoner" för att få mig själv att tro på det jag säger...*förvirrat*...*ler*
Igår sa lilla H att hon just kommit på att hon nu kan italienska, självförtroendet på plats och stort igen, mammahjärtat jublar. lämning helt smärtfri. Jag jag tror det går över :)Jag har "peppat" barnen i 6 månader nu, lyssnat in, stött, kramat. De är starkare än någonsin, för de har ändå liksom klarat detta själva =självkänsla bra.
10 Comments:
At 6:03 em, Batbut said…
Det är väl förhoppningsvis några år kvar? *S* Men Du kanske får följa med, när han åker iväg på första kärlekssemestern med flickvännen. Så kan Du marschera runt som en italiensk matrona och bevaka att allt går rätt till *s*
At 5:27 fm, Vi på Kantarellen said…
Oroa dig du... det säger svisch och så är arton och drar. Jag veeet!
At 5:53 fm, Jenny said…
Nix, inte alls sjuk i huvudet. Bara en helt underbar omtänksam mamma i sina bästa år. ;P
At 11:15 em, Cornelia said…
Inte sjukt alls, men dumt att oroa sig i förväg. Min (tjugo-)treåring ska åka transsibiriska till Peking i sommar.
At 11:43 fm, maruschka said…
batbut - självklart ska jag med på första semestern med tjejen, han ska inte tro något annat...*s*
mamse - isch...
sandra - jag vet...*suck*
jenny - Tack snälla...*kram*
cornelia - Jag skulle oroa ihjäl mig, men man kanske vänjer sig?...*hoppas*
At 2:57 em, Var dags glimtarn said…
haha, kycklingmamma influensa har jag för tillfället VARJE dag då jag lämnar liten femårig flicka på dagis där hon inte förstår språket... Den lille på 4 år där har den influensan gått över, phu.
At 8:31 em, Bloggblad said…
Du aaaaaaanar inte hur skönt det är när de flyttat hemifrån...
Hälsar en som grät så fort de försvann bakom kröken när mormor och morfar hämtade dem för en helg...
Efter ett antal trotsiga tonår (jodå, de MÅSTE genom det) hinner man börja längta efter Frihetens Dag.
(Men ack, vad jag längtar efter lilla barnbarnet...)
At 8:58 fm, maruschka said…
exilmamman - Går den någonsin över alltså?
bloggis - Jo, jag försöker intala mig själv att jag ska stoppa undan pengar så man kan göra allt det där man vill när man blir barnfri, men än så länge har jag för mycket "mammahormoner" för att få mig själv att tro på det jag säger...*förvirrat*...*ler*
At 8:56 em, Var dags glimtarn said…
Igår sa lilla H att hon just kommit på att hon nu kan italienska, självförtroendet på plats och stort igen, mammahjärtat jublar. lämning helt smärtfri. Jag jag tror det går över :)Jag har "peppat" barnen i 6 månader nu, lyssnat in, stött, kramat. De är starkare än någonsin, för de har ändå liksom klarat detta själva =självkänsla bra.
At 8:57 em, Var dags glimtarn said…
Fast influensan byter säkert snart karaktär, det är jag tyvärr övertygad om. Härnäst kommer väl hönsmammainfluensan....
Skicka en kommentar
<< Home