Det var länge sedan jag skrev...

Daterat: Tisdagen den 26:e april 2005 kl 12:56
Dra ner byxorna till under knäna, ställ dig på knä och andas in djupt...
Nej, det är inte ett artigt våldtäktsförsök utan en gastroundersökning på Gastrokliniken på Huddinge Sjukhus!
Min läkare konstaterade (efter att så försynt kört in en kamera 35 centimeter upp i min grovtarm) med 90% säkerhet att jag lider (ska gudarna veta att man gör!) av ulcerös colit, en kusin till Chrohns sjukdom ( http://www.magotarm.se/foldrar/chrons... ) men inflammationen sträcker sig oftast inte upp i tunntarmen vilket gör att risken är mindre
för viktminskning och problem som leder till påse på magen, tack gode gud!!!
Viktminskning i all ära, jag sköter hellre det själv med bantning i så fall...
Så nu tar jag först en ”helande” tablett (som ska skydda tarmen mot cortisonets ev. biverkningar) en halvtimme
före frukost (snacka om att få gå upp mitt i natten!) sedan 6 (sex!) cortisontabletter + en annat tablett som förhoppningsvis
ska förhindra inflammationen från att komma tillbaka...den tabletten kommer jag nog att få fortsätta äta sedan...
Samma procedur upprepas på kvällen de närmaste sex veckorna...*suck*
Har jag dessutom otur så kan jag svullna upp till en honvals storlek av cortisonet, men så illa ska det väl ändå inte gå?...*s*
Roligare dagboksinlägg har man väl skapat (tror jag?) men jag kommer tillbaka så fort det goda humöret gjort dito...

Bloggångest...

Daterat: Onsdagen den 13:e april 2005 kl 15:28
Denna idé att jag skulle börja blogga är något som jag ibland ångrar!
Inte själva bloggandet för jag har verkligen längtat efter att skriva av mig lite, utan mer momentet i sig.
Jag har tankarna i huvudet, men drivs av ett behov att skriva något som är intressant för ANDRA, inte för MIG, vilket ofta innbär att allt hänger sig...
Jag vill få till en bra början, en mättande mitten och en griseknorr på slutet som gör att läsaren vill komma tillbaka och hälsa på mina tankar igen...
Men det är inte alltid jag orkar få till det känner jag.
Vissa dagar måste få bli lite som utfyllnad, precis som i livet...
Det kan inte alltid komma något intressant ur en hjärna som under tre år gått runt på babyspråk, bajsdiskussioner och ekonomisk ångest...
Just idag känner jag att jag mest skriver för att jag BORDE, inte för att jag sprudlar av skrivlust och bokstavseufori...
En av mina bloggvänners hund gick bort vid lunch, och trots att jag varken träffat vovve eller matte irl så gör det ont i hjärtat, kan inte riktigt ta till mig känslan ens för då blir det så grått...
Cat, försöker linda in dig i telepatisk själslig bomull så det inte gör så ont!

Skitsnack!

Daterat: Torsdagen den 7:e april 2005 kl 12:52
Jag har egentligen ingen bra ursäkt till att jag inte skrivit på nästan en vecka...känns bara som jag just nu är så tråkig att det jag eventuellt kan skriva om inte är speciellt intressant?

Jag har jätteproblem med min mage just nu, eller har haft de senaste sex veckorna, men det har kulminerat senaste två kan man säga...
Chrons sjukdom ”antagligen” som läkaren sade för ett år sedan...Kronisk inflammation i tarmen, kommer i skov, ingen vet varför, bara att...
Jag är hungrig men kan inte äta utan att hela systemet lägger av, vilket medför problem på jobbet där man har kontinuerlig kundkontakt...
Jaja, tänker ni, här har hon klagat på att hon inte går ner i vikt och hon ska minsann banta hela tiden, så det är väl bara bra då...?
Tyvärr inte, jag går inte ner, jag svullnar bara upp, eller magen svullnar upp vilket i sin tur innebär att jag varken kan eller orkar röra på mig speciellt mycket, inga långa promenader här inte om det inte är en långpromenad runt en bajamaja...*suck*
Det är en pina att åka kommunalt till jobbet när man inte vet hur magen kommer att reagera på färden...det är ingen rolig smärta om man inte kan åtgärda den, om man säger...
Men vad f-n, jag lever och jag har ett bra liv för övrigt, får väl hoppas på att min läkare ringer tillbaka i eftermiddag och att jag får någon idé om vad jag kan göra... Idag fick jag i alla fall förlängd projektanställning här på jobbet, till september, så bara det är väl värt att fira...kanske med ett besök på...ja, ni vet...

Pendeln gick som klockan...sakta...

Daterat: Torsdagen den 31:a mars 2005 kl 14:49
Dagen som idag är är seg som deg kan vara, seg...
Trötta ögon torkar igen framför datorn och hjärnan går
på tomgång...
Solen utanför fönstret kämpar för att uppmuntra även mig och
locka fram ett leende, men det enda som kan få mig att le just nu är tanken
på vårt svala sovrum och mitt mysiga täcke, jag är sååååå trött...
Kan man bli så där pubertalt vårttrött även som vuxen?
Jag bara undrar.....?